Hmm. Det är kvällar som de här som jag skulle vilja ha någon att hålla om. Kände att det var nog för mig på Björns, det hände liksom inte så mycket mer, och jag störde mig på vissa saker. Då tyckte jag det var dags att gå, men trots att jag hade skoj där, och hade fullt av vänner att leka med så kände jag mig ensam på vägen hem. Och ensamheten steg för varje steg...
Får krama Ior inatt igen.
lördag 12 december 2009
Lonley
![]() |