If you give them the chance.

<body><script type="text/javascript"> function setAttributeOnload(object, attribute, val) { if(window.addEventListener) { window.addEventListener('load', function(){ object[attribute] = val; }, false); } else { window.attachEvent('onload', function(){ object[attribute] = val; }); } } </script> <div id="navbar-iframe-container"></div> <script type="text/javascript" src="https://apis.google.com/js/platform.js"></script> <script type="text/javascript"> gapi.load("gapi.iframes:gapi.iframes.style.bubble", function() { if (gapi.iframes && gapi.iframes.getContext) { gapi.iframes.getContext().openChild({ url: 'https://www.blogger.com/navbar/2645094818879109569?origin\x3dhttp://meepymeeps.blogspot.com', where: document.getElementById("navbar-iframe-container"), id: "navbar-iframe" }); } }); </script>

don't sell your heart,

onsdag 3 februari 2010

låg

Det här är nog det enda stället jag kan skriva av mig.
Det sas mycket igår, jag kan inte bestämma mig om det var bra eller dåligt, om det blev klarare eller om det bara ställde till ännu mer, om jag gjorde rätt eller fel. Jag önskar bara att världen var annorlunda, att livet var lättare. Men jag får väl nöja mig med nästan 3 veckor av känslan av att jag gjort rätt. Men jag vettefan om det är värt den här känslan. Nästa gång kommer bli svårare att övertala sig själv att man gör rätt. "Tänk om" händer faktiskt oftare än man tror.

Min innersta känsla är att du bara vill ha det du inte kan få...

don't say we're not meant to be.