Jag hatar helgerna, just de timmarna när jag inte har något att göra. Som nu, har 3 timmar kvar innan jag måste gå till bussen och åka till Tyresö. Med datorn i knäet och någon speciell i tankarna så är det outhärdligt. Jag kan inte ligga still, det kliar på ett konstigt sätt under huden på hela kroppen. Vet inte hur jag ska förklara på ett bra sätt. Men det är typ som myror i brallan :P
Varje gång jag ser honom så går jag sönder igen, det jag byggt upp under den senaste tiden. Och jag hatar honom för det. För han gör det inte speciellt lätt för mig. Han är så dum som inte kan se vad han gör med mig när han själv har varit i samma situation själv. Hur svårt ska det vara att bara vara hård och säga att det ALDRIG kommer hända!?
Jag är så svag...
söndag 31 augusti 2008
Under my skin!
![]() |