Ja då var QM-julbordet över. Punkt.


Jag funderar över varför många (vissa) aldrig kan säga att de inte kan/vill/orkar prata med mig. Jag får ofta känslan av att den jag pratar med inte riktigt vill prata mer. Men är det då upp till mig att avsluta samtalet? Oftast blir det så att samtalet istället dör ut och jag känner mig skyldig för att jag inte var intressant nog eller rolig nog. Tänk vad livet vore enklare ifall folk (killar) kunde vara lite mer rakt ut med vad de vill (och inte vill). Jag försöker (säger inte att jag är bäst på det) att säga vad jag vill och inte vill.

Äh, jag vet inte riktigt vad det är jag vill säga. Men på senaste tiden så har jag börjat känna mig väldigt ointressant och tråkig... Varför skulle någon vara intresserad av mig? Det finns så många andra färgglada och intressanta människor som faktiskt har någon sorts personlighet och ..... ja är intressantare helt enkelt.
Äh, blä på världen!