Jag har snart läst ut en bok av Paulo Coelho som handlar om kärlek och galenskap. Två mycket välbekanta känslor i min värld. Men jag kan inte riktigt bestämma mig om den är bra eller dålig. Den är liksom inget och båda två samtidigt. Det är lite lustigt faktiskt. Jag fascineras över hur världen och livet håller ihop, det finns oftast en röd tråd i allt vi gör vare sig det är medvetet eller undermedvetet val vi gjort. En dålig bok har jag oftast upplevt som dålig pga att den inte handlar om något som intresserar mig vid just den tidpunkten. Hade jag läste boken vid rätt tidpunkt i livet hade jag kanske tyckt att boken var bra.
Därför har jag just nu 3 påbörjade böcker, de två andra känns inte rätt just nu.

Shit, det är kanske jag som ska vara på det där mentalsjukhuset? :P

Varje människa är unik, har sina särskilda egenskaper, instinkter, sätt att njuta och att söka nya upplevelser. Men genom samhället etableras efter hand ett kollektivt sätt att uppträda - och folk stannar inte upp och frågar sig varför de måste bete sig så. De bara accepterade att QWERTY skulle vara det bästa tänkbara tangentbordet. Har du någon gång i hela ditt liv träffat någon som frågat varför visarna på klockan går åt ett håll och inte ett annat?