Fan, fan, fan, fan, fan!!!!!! Jag vill inte må såhär, jag hatar det. Jag kan ju ffs inte leva ett normalt liv. Allt är en jävla ond cirkel...Pluggandet får mig att tappa hoppet som gör att jag inte kan plugga som gör att jag tappar hoppet, ja osv. Fick precis ett erbjudande om att komma ner o picknicka med Ricard, Jonna och Sandra. Vill så gärna göra något, för jag vet att när jag är med andra så är det lite bättre, då slipper jag oftast tänka så mycket, men samtidigt så vill jag inte träffa folk för att jag mår dåligt, plus att då kommer jag inte kunna plugga något, vilket gör att jag tappar hoppet och så är vi där igen. Jag är så på gränsen att bara skita i allt, för jag orkar inte. Alla de här känslorna som snurrar runt i huvudet tillsammans med alla tankar de framkallar, inte konstigt att man har spänningsyrsel...